Sammanfattning Essay Example For Students

Sammanfattning: Essay Den 6 september kte halva klass NV2H till Bjursjn och andra halvan till Molln. Vi fick i uppdrag att ta reda p om Bjursjn r nringsfattig eller nringsrik. Med hjlp av floror, lrare och olika mtinstrument skulle vi komma fram till ett svar. Med gott samarbete och med hjlp av de kunskaper vi redan kunde sedan lektionerna s har vi utfrt olika experiment fr att kunna backa upp vra resultat. Dagen erbjd klart solsken. Djurliv och vxtliv bde p land och i vattnet undersktes. Innehllsfrteckning:1 Titelsida Bjursj rapport12 Sammanfattning23 Innehllsfrteckning34 Inledning45 Syfte52 Tillvgagngsstt/Metod42:1verblick ver exkursionsomrdet42:2Underskning av strandens vxter42:3Insamling av djur42:4Plankton42:5Fastsittande alger42:6Siktdjup, frg och djup42:7Vattenprover42:8Vattentemperatur43.Resultat53.1 verblick53.2 Strandens vxter53.3 Djurliv53.4 Plankton och fastsittande alger53.5 Vattnets egenskaper64. Diskussion och slutsats65. Kllfrteckning6Inledning:Vi fick i uppdrag att gra mtningar och olika underskningar av Bjursjn med nrliggande omrde. Frgan r p vilket stt som sjn pverkar oss i Uddevalla. Bjursjn har ju alltid varit en tillflykt fr dem som inte gillar saltvatten p somrarna. Syfte:Vi skulle bestmma om Bjursjn r en nringsrik eller nringsfattig sj. Genom att mta och granska omgivningen s skulle vi kunna definiera sjns nringsinnehll och dess produktivitet mm. Hr r de olika uppgifterna:verblick ver exkursionsomrdet med kartaUnderskning av strandens vxter jmfrelse mellan tv provrutor nra strandkantenInsamling av djur vanlighet av djur och frekomstPlankton frekomst av olika planktonFastsittande alger frekomst av olika algerSiktdjup och frg genom skinlighet och kulrDjupfrhllanden med hjlp av lodVattenprover med Rutnerhmtare Vattenanalyser i flt analyserVatten analyser i skolan mer noggranna underskningarVattentemperatur anvndning av vattentermistorTillvgagngsstt/Metod:3:1 verblick av exkursionsomrdet Vran frsta uppgift var att f ett helhetsintryck av Bjursjn. Vi v alde ut en plats dr vi kunde se strre delen av sjn och utgick drifrn med att notera omgivningen. 3:2 Strandvxter Hr underskte vi tv rutor, vardera p 1m2, placerade 2 respektive 4 meter frn vattnets kant. Vi artbestmde vxterna och angav hur vitt frekommande de var. Se p kartan (bilaga) var proverna togs. 3:3 DjurartrikedomFr att f en uppfattning om vilka djur som r vanliga i Bjursjn gjorde vi en djurinsamling. Djuren samlades in lngs stranden, p vxter, i och p vattnet, under stenar, i sedimentet m.m. 3:4 PlanktonVi tog tv planktonprov, ett uppe vid ytan och ett vid botten. Bda tagna vid den lilla bryggan (se markering p kartan). Proven undersktes senare med stereolupp. Se p kartan (bilaga) var proverna togs. 3:5 Fastsittande algerAlger skrapades frn olika delar av bryggan och studerades sedan i mikroskop. Se karta (bilaga). 3:6 Siktdjup, frg och djupFrn bt bestmdes siktdjupet med hjlp av siktskiva: Frgen p vattnet antecknades. Djupfrhllanden bestmdes med hjlp av lodlina. 2:7 VattenproverFrn bt togs med hjlp av Ruttnerhmtare vattenprover fr pH och syrehaltbestmning. Ett prov togs 50 cm under ytan och ett strax ver botten. 2:8 Vattnen temperaturenVattnets temperatur bestmdes med hjlp av en vattentermistor frn bt. Resultat:3:1 verblick av exursionsomrdetVi kunde konstatera att barrskog dominerade (mestadels gran). Frekomster av tall fanns nra en bergvgg p den stra sidan. I den lugnare delen av sjn (sder) s dominerar flytblads vxter som nckrosor tillsammans med vass. Bottnen bestr framfrallt av sand, sten och dy, det finns liten mngd organiskt avfall. En mer noggrannare bild av Bjursjn kan ses som bilaga. Fyra pH tagningar gav 6,376,86,346,53. 3:2 Strandens vxterOlika sorters vxter hittades. Ett pH test i de bda provrutorna gav att pH snktes frn 5.86 till 5.46 mellan tv meter och fyra meter frn strandkanten. Som en extra uppgift tillsatte vi Kaliumklorid (KCl) till jordprovet med pH 5.46. Efter nnu en koll s hade pH snkts till 4.53. ven om inte KCl tillstter ngra fler vtejoner s fungerar den som en katalysator. Den pkar reaktionen utan att sjlv upptas. .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 , .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .postImageUrl , .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .centered-text-area { min-height: 80px; position: relative; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 , .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:hover , .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:visited , .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:active { border:0!important; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .clearfix:after { content: ""; display: table; clear: both; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 { display: block; transition: background-color 250ms; webkit-transition: background-color 250ms; width: 100%; opacity: 1; transition: opacity 250ms; webkit-transition: opacity 250ms; background-color: #95A5A6; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:active , .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:hover { opacity: 1; transition: opacity 250ms; webkit-transition: opacity 250ms; background-color: #2C3E50; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .centered-text-area { width: 100%; position: relative ; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .ctaText { border-bottom: 0 solid #fff; color: #2980B9; font-size: 16px; font-weight: bold; margin: 0; padding: 0; text-decoration: underline; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .postTitle { color: #FFFFFF; font-size: 16px; font-weight: 600; margin: 0; padding: 0; width: 100%; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .ctaButton { background-color: #7F8C8D!important; color: #2980B9; border: none; border-radius: 3px; box-shadow: none; font-size: 14px; font-weight: bold; line-height: 26px; moz-border-radius: 3px; text-align: center; text-decoration: none; text-shadow: none; width: 80px; min-height: 80px; background: url(https://artscolumbia.org/wp-content/plugins/intelly-related-posts/assets/images/simple-arrow.png)no-repeat; position: absolute; right: 0; top: 0; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:hover .ctaButton { background-color: #34495E!important; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .centered-text { display: table; height: 80px; padding-left : 18px; top: 0; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95 .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95-content { display: table-cell; margin: 0; padding: 0; padding-right: 108px; position: relative; vertical-align: middle; width: 100%; } .u29931b49f5f9e9f69846587d93a96b95:after { content: ""; display: block; clear: both; } READ: Healthcare EssayFrekommande vxter vid strandkantenArtFrekomst av arten vid 2 m frn vattenkantenFrekomst av arten vid 4 m frn vattenkantenGrodblad++++Hsslebrodd++++Midsommarblomster++Smultron+Tistel+Treklver+Tussilago+++Vitmossa++ngskavle+ngsvdd++Klver++++Vass+++Rrflen++Vitmossa++Hundxing+Enstaka exemplar+Vanlig++Mycket vanlig+++3:3 DjurlivetDjurartrikedomDjurartFrekomstAndmatsfjril+Bithyniasncka+Grn trollslnda+Hundigel++Knottmygga++Mussla+Stor spiral hus byggare+Damm sncka+Enstaka exemplar+Vanlig++Mycket vanlig+++vriga djur som sgs under dagen var: Grsand, Rdhake och Abborre. 3:4 Plankton och fastsittande algerBotten:Frekommande Plankton var:Yta:Macro Cyclops AlbidusBosmina CoregoniCeratiumChaoborus spVxtplankton pansarflagellatGuldalg- dinobryonKiselalg- tabellaria- AsterionellaFrkommande alger:Dammkvalster, Hinnkrfta Basmina, Navilula Kiselalg. 3:5 Vattnets egenskaperBjursjn r en ganska grumlig sj, den r brun och har ett siktdjup p ca tre meter. Ytvattnets pH-vrde mttes upp till 7,1 och bottenvattnet fick pH 6,88. Syrehalten vid ytan var 8,5 mg/l, vilket r 93% av vad vattnet kan lsa, och vid botten 7,2 mg/l (79%). Nitrathalten var enligt Yvonne Andersson 0,5 mg/l. Fosfathalten mttes kollektivt i klassen till 0,1mg/l. Alkaliniteten mttes till 0,40 mmol HCO3/dm3 vilket innebr att vattnet har god buffertfrmga. Ett nytt pH-vrde mttes i skolan till 6,9. Konduktiviteten var 60 ppm mikrosekunder/cm. Djup i meterAvlst temperaturOvan ytan21,20,0517,10,516,01,017,22,016,83,017,04,015,45,012,56,011,0Frn djupet 3 m till 5 m kan ett sprngskikt ses. Diskussion/Slutsats:Efter olika underskningar och mtningar s har vi kommit fram till att Bjursjn r en oligotrof-humus sj- Hr r ngra faktorer som pekar p det. De lga nitrat och fosfat halterna tyder p en nringsfattig sj Barrskog r den dominerande arten i omrdetDet fanns till viss del organiskt avfallSiktdjupet r relativt lgtSyrehalten i ytskiktet r ganska hgFrekomsten av vissa alger tyder p att det r fiskfattigt vatten. P grund av okunnighet i mnet s kan vissa kvalster och alger ha skrivits fel. Men nr man har en verblick ver materialet s stmmer det mesta in p en oligotrof-humus sj. Felmtningar fr mtning av temperaturer vid olika djup beror frmodligen p utrustningen. Det var bde dliga batterier och det var glapp kontakt i sladden till termistorn. 4. KllfrteckningFltfloraBjrn Ursing och Hans Wanntord1994Stockholm (tryckt i Ungern)PA Nordstedt Sners frlagLiv i UtvecklingLars Ljunggren, Bengt Sderberg och Sven hlin1998Ljung, rebroBokfrlaget Natur och KulturLimniskt DjurplanktonYngve Andersson, Yngve Eliasson och ke Trnbck. Tryckr och -ort r okntFortbildningsavdelningen GteborgBiologi A med miljlraPeinerud, Almlf, Lager-Nyqvist1988BonniersBilaga